»Med hiv var det ensamt och man fick passa sig noga vem man pratade med, det fanns ett tydligt vi och dom. Det gjorde också att vi som engagerade oss i hivfrågan slöt oss samman, vi byggde murar mot omvärlden för att skydda oss själva.« Så skriver Bodil Sjöström om den tid då katastrofen slog till, just som den svenska gaykulturen började blomma. I början av 80-talet blev unga och människor sjuka en efter en, i en hänsynslös sjukdom med dödlig utgång. Samhällets svar blev skambeläggning – dagstidningarna skrev om »bögpesten« och Smittskyddslagen gav rätt till tvångsisolering av hivpositiva. Bodil Sjöström var en av dem som fick begrava sina jämnåriga vänner. Hon var nära vän med många som drabbades, och arbetade på Noaks Ark med stöd och hivupplysning när epidemin härjade som värst. I Där kärlek sker skildrar hon aidskrisen i Sverige genom sina egna minnen och ett körverk av röster. Människor som var med berättar hudlöst om vännerna som gick bort innan de hann fylla trettio, men också om den politiska kampen – ilskan och den starka gemenskapen inom hivrörelsen. Och om kärleken de vann.