Under några av de första århundradena efter Kristi födelse fanns en besynnerlig sekt av kättare, som kallades Kainiter. Kainiterna ansåg, att världen som vi lever i är ond och fylld av lidanden och förvillelser och att den Gud, som har skapat världen, också måste vara ond och grym. Allt som är ont enligt Bibeln, är i själva verket gott, ty det är sådant som gör uppror mot Bibelns Gud. De hyllade därför bland annat Satan, ormen i Paradiset, Kain och Judas Iskariot. Kains memoarer är ett försök att återskapa de helt försvunna skrifterna från Kainiterna och deras meningsfränder. Boken är en samling sagor, noveller, aforismer och betraktelser, som är lagda i munnen på en anonym berättare – en raljant och illusionsfri resonör med ett mycket fritt förhållande till sanningen och med en mycket stor sympati för Kainiternas syn på världen och människorna och på deras Kejsare, Gudar och andra överhetspersoner. Det djärva greppet i denna bok av Lars Gyllensten ger utomordentliga utgångspunkter för hans berättarkonst, hans skarpsinne och satir. Kains memoarer är en bok att läsa flera gånger, att avnjuta och överväga, att skakas av och glädjas åt.